Försov mig till jobbet. Det var så mörkt ute och kallt så jag vände mig om och somnade om... hela förmiddagen gick åt skogen. Hann inte dricka kaffe förren kl 11. Nu ska ni höra vad brist av kaffe kan göra. Ska gå in och kolla blodtrycket hos en vårdtagare och jag har glömt hur man gör! Blev rädd för en stund, men sen var det frukost och allt blev som vanligt igen.
Fy för att försova sig. Att vakna med hjärtat i halsgropen och inte ta det första andetaget förrens man är utanför dörren, när man lutar sig över den första vårdtagaren kommer man på att man inte borstat tänderna. Hela vägen till jobbet sitter man och tänker ut en ursäkt, "strömavbrott", "slut på batterier", "hittade inte nycklarna", "blandade ihop tiden". Men det är ingen som är intresserad. Jag ursäktar mig och säger att som det var. Att man inte är vid sina sinnes fulla bruk när man på (tidig!) morgon tänker usch var mörkt och kallt det är, jag ligger kvar ett tag till, ska bara vila lite.... ("ska bara", även här kommer Alfonstendensen fram, och inte heller på denna punkt har man lärt sig...)
posted by Vårdbiträdet @ 22:57
2 comments
2 Comments:
ja fy, det är inte kul att börja dagen med att försova sig.. Jag har också jobbat som vikarie i äldrevården, och konstigt nog har jag ofta upplevt det som en oskriven regel att man inte ska vara en enda minut sen, och är man det märks det liksom på stämningen, även om ingen säger nåt.. att de som redan är där bara sitter och dricker kaffe och läser nån tidning spelar ingen roll. Dessutom verkar det vara en oskriven regel att de som jobbat riktigt länge kommer minst en kvart innan arbetsdagen börjar - ju tidigare man kommer desto bättre verkar de tycka. Mycket märkligt. Tack för en bra blogg!
Haha, träffade analys!
Kan inte göra annat än instämma.. :) Vad gör dom där så tidigt? Ibland är t.o.m överrapporteringen med natten klar innan man kommer (i tid), så man möter dom i trappen. Hm, kanske är någon hemlig deal dom har sinemellan ;)
Skicka en kommentar
<< Home