Fortsättning på delegering,
Fick en kommentar på mitt förra inlägg, håller med vederbörande i princip "det ju ordinerade tabletter man ger så bara man ger det som ska så behöver ,man inte veta VAD man ger, faktiskt". Men detta kräver ju att läkarna har gjort rätt, att sjuksköterskorna har gjort rätt. Indirekt så kan ju du ta på dig fel som en sjuksköterska har gjort. Eftersom det var DU som gav tabletterna och du har lika mycket ansvar när du ger dom. För det blir fel, det vet vi alla.
posted by Vårdbiträdet @ 11:33
6 comments
6 Comments:
You are so right!!!!!
Det blir FEL på många ställen inom vården. Fel beroende på att man "suddar" ut yrkesgränser, drar ner på utbildningar/praktiktid, ekonomistyr o s v. Är det inte lika hemskt VARJE GÅNG tredje person drabbas? Är ett svar som, - jag gjorde bara som jag blev tillsagd.....ett bra svar då någon kommer till skada? NEJ!!! Har man drabbats själv eller någon som står en nära, då vet man att just ett sådant svar kan göra en VILD!!!
Varför är det fel med erfarenhet OCH kunskap????
Det är ALLTID rätt med utbildning. Känner man sig lite ringrostig ska man kräva handledning INNAN man skriver på. Det är inte så katigt att få en delegation. Man måste kunna oxå!
Klart att man KAN ge en påse piller med namn, dag och tid till rätt person, att svälja i sittande ställning med minst ett halvt glas vätska om man är någorlunda normal begåvad.Detta är väl bra nog vid enstaka tillfällen. Huvuddelen av personalstyrkan bör naturligtvis ha större kunskaper än så, både om de man vårdar och om medicinerna de ger för att kunna rapportera viktiga iaktagelser.Tex, Kalle är så trött nuförtiden behöver han fortfarande alla sina lugnande?
Bertil klagar nästan aldrig på värk längre men har starka värktabletter, trappa ner? Ska vi verkligen väcka Anna för att ge sömntablett? Orvar är oklar och "ser saker"kan inte blodtryckstabletten ge sådana bivarkningar?
osv osv. Vi har sällan sköterska på avd, hon känner inte patienterna som avd personalen gör.
Det handlar inte så ofta om stora medicinska risker men det kan betyda mycket för att många ska må så bra som möjligt i sin vardag hemma eller på hemmet.
Här har man ju faktiskt en fördel med APO-dosering, där ansvaret helt läggs på de som förpackar och skriver ut. Jag som outbildad, timvikarierande vårdbiträde har att ge påsens innehåll. Blir det fel, ligger ansvaret någon annanstans.
Men visst, jag håller med dig. Det är sjukt svårt när man inte har någon koll på mediciner - och då har jag ändå jobbat fyra somrar, och ganska mycket extra under 1,5 år - så är det svårt att veta. Man gör det som känns rätt, typ. Och oftast blir det rätt, men när det inte blir det? Vad gör jag då?
Samtidigt fin ns ju de praktiska aspekterna av det; mina erfarenheter ger att det inte skulle vara hållbart om bara den utbildade personalen hade delegering. Då skulle de inte hinna göra något annat än att åka runt med medicin. Visst, det skulle kunna vara en poäng med tydligare särskiljande mellan yrkesuppgifter (på min nuvarande arbetsplats gör undersköterskor och vårdbiträden i princip samma sak) men med det system som är idag, så vore det ohållbart.
Typ så. Några spontana tankar :)
Anders: Problemet är ju det att du har lika mycket ansvar som någon annan inblandad om det blir fel eftersom det är du som gett påsen. Jag ringer sköterskan när jag är tveksam. Skönt att någon att rådgöra med.
På vissa ställen jag varit så har ordinationerna varit halt kaotiska, då är absolut apodos att föredra.
Hur kan man göra iakttagelser om man inte vet något om läkemedlens biverkningar?
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=572&a=493350&previousRenderType=8
Skicka en kommentar
<< Home