Underbart väder på min första lediga dag! Tackar vi för.
Bemötande; vi alla som arbetar inom vård o omsorg har väl någon gång trampat i klaveret (roligt uttryck egentligen) minst en gång och kanske inte varit så smidiga på det etiska planet jämt. Inget man kan kräva heller, alla kan fela. Men när man märker att en personal inte ens har en tanke på hur denne beteer sig eller rent av skiter i det, så blir jag skitirriterad. Tänker att jag ska göra både det ena & det tredje. Men kommer aldrig så långt. Oftast är det svårt att säga till direkt eftersom de flesta av mina kollegor är iallafall 20 år äldre och har svårt att ta nåt från nån yngre. Prata med chefen? Jo, men det känns så avlägset att prata med nån som aldrig är "på golvet". Blir nån sorts skvallerbytta. (ytterligare ett fel med för få chefer på låg nivå. forts.följer)
MEN, så skulle jag skriva en avvikelserapport (läkemedel) häromdagen och hittar ett rapportblad för avikelser i bemötande etc. Hann tyvärr inte kolla upp det närmare och det är väl lite känsligt att ta upp det med personalen man jobbar med just då (speciellt om denne har allvarliga attitydsproblem).. Vet att man är skyldig att anmäla detta enligt Lex Sarah, men hur fungerar detta i praktiken? Det känns så stort att göra en anmälan. Någon som har några erfarenheter?
posted by Vårdbiträdet @ 21:51
5 comments
5 Comments:
I mitt arbete så ser jag dagligen saker som borde åtgärdas. Detta bl.a. på grund av nedskärningar, borgarpolitik osv.
Tänk dig för innan du gör en anmälan, för ifall det vill sig illa så får du alla emot dig. Och då menar jag verkligen alla, sarah som lex sarah är uppkallad efter var arbetslös inom undersjuksköterskeriet i flera år efteråt. Så tänk dig för. Var på det klara med vad konsekvenserna blir, speciellt som du är vikarie.
Tråkigt med mäniskor som behandlar illa eller nervärderande.
Att kränka någon som redan befinner sig i situation där man är hänvisad till andra.
Fel attityd eller kanske ingen attityd alls.Med andra ord inte se den som vårdas.
Att en del inte ser att bakom "patienten" finns en mäniska, en själ, gör en ledsen. Finns det inte någon ssk eller dsk du kan prata med som sedan kan föra ärendet "uppåt" ?
Jag tycker inte du är någon tjallare utan medmäniska!!!!
Tips: Professor Lennart Lundquist höll den 19 april, 2005 ett intressant föredrag i Den nya Filosoficirkeln, Lunds universitet - Civilkurage och whistleblowerproblematiken. Finns att lyssna till här http://video.ldc.lu.se/fc05h1.htm
Han pekar på mekanismer och erfarenheter i samband med sanningssägande i offentlig verksamhet. Det är både lärorikt och förskräckande.
fundera på hur det skulle kännas om du inte anmälde det som känns fel och vilket som är viktigast för just dig...?
det är sant som anonymis skriver att du lätt kan bli utfryst i arbetsgruppen om du gör en anmälan om något galet, å andra sidan kan det också finnas de som tycker att det är toppen att någon säger ifrån...
Följ dina egna känslor och hjärta, då kan det bara bli rätt. Lycka till!
- utbränd undersköterska i Gbg
Jag har inte tänkt att anmäla något utan bara funderar på hur det går till. Vissa saker som sker känner man att det är fel, men det är för litet för att anmäla.
Skicka en kommentar
<< Home