lördag, augusti 20, 2005

När jag började skriva bestämde jag mig för att vara helt anonym. Ytterst få som vet vem jag är. Dels för att det skulle hämma mitt skrivande, även på grund av konsekvensen av folks öppenhjärtlighet på nätet som börjar visa sig nu..
Om jag hade skrivit om enskilda patienter, så hade jag brytit mot tystnadsplikten, något jag kan bli fälld för, nu tror jag i och för sig inte att någon känner sig utlämnd här; "fan, det är min skit hon skriver om..." Hade jag nu bott på landet hade detta varit ännu viktigare, eftersom man kan känna igen någon på bara en beskrivning, utan att nämna namn.
Är det okej att kalla sina arbetskamrater puckon? Jaa, om dom är det så borde det ju vara det ;)

1 Comments:

At 7:18 em, Anonymous Anonym said...

Javisst men det går nästan lika bra med selleri.....f´låt...nötter var det ju.
Ja, det går precis lika bra med nötter! Efter femton år (suck!) i vårdsvängen har jag mött dem alla, tycks det mig. Men också de talangfulla, de självklara. Sök dig till dem. En finstämd intuition och ett brinnande människointresse är deras adelsmärke. De är motsatsen till de förstnämnda.

 

Skicka en kommentar

<< Home

BlogRankers.com Bloggtoppen.se free web stats